njaoooaaa ... eh...hemmm

... inte har väl den här bloggen fått mig att vare sig strukturera eller peppa mig så mycket under hösten.

Jag trodde ärligt talat inte att det skulle ta sån tid, att det skulle vara så svårt. Och nån gång under hösten gick luften ur mig lite. Men ett par dagar av lugn (jag har bestämt att inte söka aktivt nu och fram till nyår... varför skulle jag, ingen finns ju att kontakta) har gett mig insikten som jag väl vetat ett tag.

Det kan ta lång tid. Men jag har aldrig gett upp tidigare, vilken kris det än har varit. Det slår mig nu som en ny sanning. Jag har aldrig gett upp. Aldrig.

Jag måste hitta de där rutinerna igen, försöka strukturera upp en fungerande vardag, där jobbsökandet blir avdramatiserat så mycket som möjligt. Tjänar ju inget till att stressa upp sig. Jag mår bara sämre.

Helt lugn i sinnet har jag inte varit sen 2006. Hur låter det! Stress, både positiv och negativ, har kantat de senaste åren. Jag har mycket positivt på g just nu. Massor.

och massor av stressig skit oxå. Såklart. Mina fingrar får betala. Finns inte ett ställe där jag varit där det inte singlat ner en liten skinnflaga på golvet. (jag ber om ursäkt för detta till alla jag varit hemma hos)

Men mitt år är 2010. Då lugnar jag ner mig.

plugg?

jag har anmält mig till sen antagning för några fristående kurser i marknadsföring och marknadskommunikation.

Min a-kassa tillåter nämligen att jag studerar på deltid (detta är dessutom distans) om jag:

...söker och kan ta heltidsarbete

...är beredd att avbryta mina studier om de skulle hindra mig från att ta ett arbete

...och studierna inte hindrar mina kontakter med arbetsförmedlingen

Känns som om Ams borde uppmuntra distans/deltidsstudier om de vill få ut folk i jobb. Varför får man ingen info om sånt här?

Varför ordnar inte AF Kultur nätverksträffar? och om de gör det, varför är det något jag måste ta reda på själv... för i ärlighetens namn har jag inte kollat. Men jag borde få ett månatligt mail eller nåt: kolla var vi har fixat, kom och prata med andra deppade kulturarbetare och vältra er i ert gemensamma missmod!

Ok, jag hoppas i alla fall att en kurs eller två under våren kan hjälpa mig att få lite mening och mål i saker.

hoppas jag kommer in...

Marknadskoordinator Elite Hotels...

...som passade mig så perfekt i beskrivningen, jag kunde matcha varenda kvalifikation. Jag hade varit så BRA på det!

Att de nu redan valt ut de kandidater som gått vidare säger mig bara en sak, att jag föll på utbildningen, igen.

Ack, min förvirrade själ under universitetsåren! Kunde du inte tänkt lite strategiskt!

Hoppas alla andra sökande/uttagna ... vad ska man komma på som inte är för hemskt... ångrar sig!

Där satt den, I am truly vicious!

jaja, som en äkta kbt-frälst ska jag nu sätta mig och klappa mig på axeln för att jag ringde. Väl utförd arbetsinsats, you beautiful creature.

längtar

jag längtar så efter att prata med olika personer

jag längtar efter folks reaktioner på mig, hur små de än är, så att jag kan få nån sorts koll på min identitet igen

jag längtar efter att ordentligt formulera en åsikt

jag längtar efter att få veta vem jag är igen

längtar efter det i vår kultur så oerhört viktiga sammanhang, en arbetsplats, en plats att känna mig smart, behövd och professionell

den som inte sitter i den här situationen vet inte hur snabbt det går innan man känner sig helt identitetslös, utan talang och utan självförtroende

Vissa dagar är värre än andra, och det är idag det, och igår. Jag känner mig så försvarslöst isolerad.

Klicka nedan

Att göra när det känns lite snett.

så nöjd

Jag är sjukt nöjd med min arbetsinsats idag. Jag hade bestämt mig för att ringa till ett förlag här i Malmö och vara så extremt framåt att bjuda in mig själv till ett möte. Min ambition tog mig dock inte enbart till det mötet, utan i extasen ringde jag även upp ett annat företag jag tänkt ringa ett tag.

Båda samtalen utvecklades positivt, givetvis utan några löften men ändå en välkomnande känsla. Jag fick mitt möte och det andra samtalet ledde till en återkoppling om ett tag.

Ibland så. Fortsätt så.

utmaningen i att bryta mönster

Jag försöker skriva om mitt cv.

Från att ha varit en meritförteckning rätt och slätt försöker jag göra som min lärobok säger och skriva mer utförligt om mina kompetenser. Jag har alltid tyckt att det skriver jag ju så bra i själva ansökan, men det finns tydligen en poäng i att ha med det på cvt... frågan är om också jobbcoachningen ska med... det borde ju faktiskt nästan ha viss utbildningsstatus...

är så inne i ansökningar och cv nu så jag har inte ens ätit frukost idag... en liten parentes.

jag gör dock en liten avvikare från bokens ibland ganska underliga råd och fortsätter att ha min kronologiska redovisning av arbeten, men med lite förtydliganden av arbetsuppgifter och kompetenser som jag fått under de två senaste jobben, de som faktiskt gett mig relevant kompetens. Kan det vara smart? hmmm, jag vet inte.

Sen ett stycke om mina främsta kompetenser, samt ett litet stycke om mig personligen. Det är riktigt svårt detta, jag känner mig som en skrytmåns som bara hittar på flashiga formuleringar... men jag kan ju faktiskt allt det där jag skriver.

Jag behöver tips och råd här känner jag, inte bara av en bok utan av människor. Har någon något bra exempel på cv som funkat?

Annars har det i alla fall hänt något, jag blev kallad på intervju i måndags och var där igår. Även om det skulle ta stopp här så ska jag se det som en erfarenhet, och vara tacksam för att allt inte står still. Jobbet är på CDON, och verkar kanske inte helt vara vad det gav sig ut att vara i annonsen, men fortfarande mycket intressant och verkar kul. Nya erfarenheter ger nya och större kompetenser.

Inte ge upp.

alltså...

...det är ju omöjligt att ge upp.

ger man upp sökandet så kan man ju efter ett antal nedåtgående steg lika gärna sluta leva, och eftersom jag inte vill det, utan väldigt mycket uppskattar livet i alla andra aspekter än just jobbsituationen, så är det ju bara att jobba på, även om det är för jävla hårt ibland.

Har börjat hos jobbcoach idag och ska främst få lära mig att marknadsföra mig själv på bästa sätt. Är lite klen på det där med att veta vad jag ska säga när jag ringer...

Lycka till till mig.