På förekommen anledning

Jag lade ut den här bilden på Instagram, där jag provat att strö lite flingsalt över den gamla hederliga julfudgen.

Fick en del förfrågningar om recept redan då, och på Hois lyckade bokbubbel igår så var alla helt ååå gud så gott och kan jag få receptet och hur har du gjort? (skryt skryt skryt, men attan den var nog den bästa jag gjort, även om de som jag bjöd på inte var de saltade)

Här kommer receptet och lite know-how. Jag har inga egentliga knep. Man får pröva sig fram till rätt konsistens.

Fudge

2 dl grädde 50 g smör 3 dl socker

Smält ihop

1 msk kakao (1,5 om man gillar lite mer kakaosmak, men mer än så blir för mkt enligt mig, det är mest grädde och socker detta ska smaka) Kakaon kommer att fördela sig under kokningen, man kan ju peta sönder bubblorna lite om man vill att det ska gå snabbare. När det kokat ner på medelvärme så att man kan dra sleven längs botten och botten syns kvar för en sekund, och konsistensen är lite segare, så ska man ha i:

1 tsk vaniljsocker 1 liten klick smör

När det "floffar" när man rör lite snabbt, och smeten liksom börjar tråda sig, sockra sig, (alt ett karamellprov som ska bli stenhårt) då är det klart. Häll upp i långpanna på bakplåtspapper. Plattan kommer bli ca 1 cm hög. Strö över flingsalt om man vill precis efter uthällning.

Efter lite avsvalning skär upp i bitar. Förvaras i kylskåp, de behöver inte slås in individuellt.

Konsistensen ska vara mjäll och lite sockrig, smältande.

Jobb och jobb

Jag jobbar jättemycket, och jag tycker att det är fantastiskt kul.

Men igår var det lite segt på eftermiddagen, visst fanns det saker att ta tag i men jag tänkte att vafan, är man nu egenföretagare så ska man väl få njuta lite av det också.

Så jag gick hem tidigare, på med regnkläderna (ösregn) och hämtade ongen på dagis och så plaskade vi oss hemåt i leran och pölarna. Tog en timme att tillryggalägga ca 300 meter.

Underbart var det.

Årets bråkigaste man?

Birgitta Ohlsson blir årets bråkigaste kvinna 2013. Hon är bra, står för bra saker, vågar säga ifrån kring känsliga frågor om jämställdhet. Toppen, hon är absolut värd en utmärkelse för detta.

MEN VARFÖR BRÅKIG? Jag värjer mig så det kringlar i hela kroppen. Stark, intelligent, kunnig, driven, modern? Fina användbara ord.

Och så väntar vi med spänning på vem som blir årets bråkigaste man. Och ännu mer på vad han gjort för att förtjäna priset.

Diverse och jag på bokmässan

Så var den över, the Mess of all Messes. Jag har haft så roligt och blivit helt utsnackad, utsurrad och sprungit på Park i tid och otid trots att jag hela tiden sagt att Neeeej, jag ska gå och lägga mig, jag orkar inte med det där ... så fel jag hade om hur roligt det kan vara. Ska bara komma ihåg till nästa år att inte dricka fyra muggar bubbel efter en dag med nästan ingen mat och mycket fysisk aktivitet. Det slutar aldrig bra.

Helt olikt mig sprang jag omkring och trakasserade diverse mer eller mindre kända personer, attack-kramade Pija Lindenbaum och sa att jag älskar hennes böcker, fotade mig med Patrik Sjöberg och Micke Nykvist bara för att, m.m. m.m.

Så här kan det se ut vid en attack

Eller så här

Men det bästa var ändå hemmet, Hois monter, en levande monter med dryga tjugotalet engagerade och hängivna författare, över 50 aktiviteter. Och större ska det bli! Och vår fantastiska monterpersonal. Så himla roligt och jag hoppas så att alla kommer tillbaka nästa år.

Tyvärr ingen bild på alla monterjobbare tillsammans
men här är iaf bästa Marthina och jag

Hoi förlag och jag, på Bokmässan 2013

Oj, det är bokmässa om tre dagar! Hur gick det till. här har vi planerat och grejat, ringde sista (förhoppningsvis) samtalet till min kontakt på aftersales idag. Och det var tur för annars kanske dörren inte alls hade hamnat där vi tänkt.

Sen ringde vår eventarrangör och frågade om jag ville ha hjulen på hyllorna på längden eller på höjden eller något liknande. Jag vill inte ha några hjul på några hyllor alls, sa jag med paniken i halsen. Oj då, fel person var jag tydligen. Ja, oj.

Här kan man läsa vårt monterschema, fullt av aktiviteter som börjar på torsdag morgon och sen pågår utan avbrott till söndag eftermiddag.

Välkommen!

Allt som borde göras

Idag är en sådan dag. Ingenting blir av. Jag pillar lite här och lite där men egentligen vill jag bara gå till nya kontoret och skruva ihop mitt skrivbord. Men det är gjort på en halvtimma och sen kan jag ändå inte sitta och jobba där för ingenting är klart. Stol, till exempel. Det är bra att ha.

Bättre ta en springrunda. Ja. Så blir det.

Eget kontor, hur låter det?

Bild från Sydsvenskan.se

Jag är så glad. Rent extatisk.

Den stora nyheten är att jag och min kollega Marthina flyttar in i ett kontor i Suellska villan i Malmö, ett alldeles rykande färskt kontorskollektiv inom kreativa näringar. Våra egna företag Komma till punkt Textproduktion och Ophelia Publishing bildar samtidigt Hoi Förlags malmökontor.

Ett av mina absolut största aber med att säga upp mig på mitt halvtidsjobb för att helhjärtat satsa på eget var detta att sitta hemma och jobba hela tiden. Själv. Jag gillar att ha personer runt mig rent automatiskt, så att säga. Till viss del lathet, ofta orkar jag inte fixa en lunchdejt bara för att få prata med någon. 

Nu sa jag ändå upp mig från jobbet, eftersom det andra både drog och växte mer och mer. Men så kom jag ihåg att jag läste om Suellska villan i Sydsvenskan för ett tag sen, och varför inte slänga iväg en fråga om kostnad och om det fanns platser kvar? Det fanns det, och jag bestämde mig så fort jag varit där, här ska jag jobba.

Det ska bli så roligt och så spännande! Tänk att vi ska få sitta och arbeta med det vi älskar i några av Malmös mest historiska lokaler.

Och jag får min älskade cykeltur!

Nu har det hänt

Jag har sagt upp mig från jobbet för att satsa på mitt företag och de uppdrag jag har där!

Det känns stort och spännande.

Böcker lästa 2002 - 2012

Första tanken var: Var det inte fler än så? Trots makens himlande med ögonen och "du är inte klok". Bara 443 böcker på tio år. Det kändes ... futtigt. Jag har ju läst och läst.

Då har jag förvisso inte räknat in alla redigeringar och korrläsningar jag gjort, och inte för allt i världen alla oavslutade eller ens nästan utlästa. (Det var många år sen nu som jag slutade säga att jag minsann alltid läser ut en bok. Tycker jag inte den är bra, vad ska jag läsa den för (om jag inte får betalt)?

Jag skrev nyligen ner alla böckerna i ett och samma dokument, och gjorde därmed en ganska spännande resa genom de tio senaste åren. Jag kommer ihåg vad som hände medan jag läste, vilken period i mitt liv det var, vissa omläsningar har tydliga mönster i trygghet och igenkänning i oroliga tider. Däremot är det ganska många böcker som jag inte kommer ihåg ett dugg av, som En grötvägrares memoarer, av Sten B Ek. Jag hittar mycket lite info om den, men tydligen innehåller den spetsfundigheter och klokheter som "gör läsaren både fundersam och eftertänksam".

2012 var ett bedrövligt bokår. Rent fritidsläsningsmässigt.

Återkommande är säkra böcker, där jag vet att jag kommer att få den underhållning jag väntar mig, böcker som går snabbt att läsa och som egentligen inte upptar någon större del av min hjärna under läsningen. Skön avkoppling när jag vill ha nåt att läsa men inte riktigt orkar med nåt nytt, helt enkelt. Till exempel Marian Keyes och Tove Jansson.

En annan sådan relation är Pride and Prejudice, men på ett annat sätt. Jag vet vad jag får, men är också hela tiden på jakt efter nya nyanser, saker jag inte upptäckt. Och faktiskt hittar jag något jag inte tänkt på nästan varje gång. Så det är inte samma inaktiva läsning, utan hela tiden ett sökande efter mer, inbillar jag mig i alla fall. Om inte annat får jag släcka längtan efter den värld som serveras mig.

Men men, 443 böcker, det betyder i snitt 44,3 böcker per år och 0,9 i veckan. Det är kanske inte så illa ändå.

Struktur

Överallt i mitt liv söker jag en viss struktur. Det finns områden där jag söker den utan att finna den, som i socklådan, frysen eller ens i bokhyllan. Men detta är inget som påverkar min omedelbara lycka eller mitt humör nämnvärt. Jag kämpar inte i motvind, jag skulle kunna få ordning om jag ville, men palla, det finns roligare saker att hålla på med.

Ett område där jag däremot måste ha struktur, ordning och överblick och gärna total maktfullkomlig kontroll, är över mitt arbete. Just nu har jag det inte. Jag är otålig, jag vet, och det kommer säkert bli bra så småningom, när alla lär känna varandra lite bättre och kan identifiera olikheter, ton och sätt att uttrycka sig. Just nu vill jag mest ta folk i örat och uppfostra lite lätt. Det är svårare att rätta sig efter andras regler när andra inte finns inpå knuten. En utmaning om något.

Nu får jag försöka byta ut frustrationen mot tålamod, inkännande och kreativitet.

Kort uppdatering

Jag jobbar som attan.

Morgon middag kväll.

Tackar ödmjukast för de små hejaropen och grattisen som trillar in här och varifrån!

Två nya uppdrag idag!

Snart dags!

Snart drar det igång. Jag är spänd och glad, för att inte tala om hur konstigt det känns. På förmiddagarna framöver (och helger och kvällar ...) ska jag sitta och fixa med utgivningsprojekt, redigera, fixa tryck, skriva texter, jag vet inte allt.

Jag vet verkligen inte allt. Första mötet blir på fredag, och det är också min första dag. Men jag är övertygad om att jag ganska snabbt kommer att sätta mig in i det löpande.

Jag ska i huvudsak arbeta som förlagskoordinator, en projektledarroll helt enkelt, åt Hoi Förlag. Utöver det ska jag jaga andra kunder för mer enstaka projekt. Yrkesmässigt är detta mitt livs utmaning. Äntligen! På så många plan.